Inte utan min dotter, eller??
Hjälp, jag ska spendera 4 dygn utan min dotter. Hur ska jag överleva. Låter verkligen totalt patetiskt men jag har inte varit ifrån henne mer än 10 timmar tror jag och nu ska hon iväg till sin pappa från måndag-fredag. Kommer kännas jättetomt utan min lilla ängel.
Tja, ängel och ängel. Idag var hon ett monster när vi åkte buss men det är en helt annat historia. Låt oss säga att det slutade med att jag höll fast henne mot högljuda protester under en 5 minuters resa. TACK OCH LOV så var resan inte längre än så.
Åter till det faktum att vi ska vara åtskillda i 4 dygn. Problemet är väl inte att jag inte överlever utan henne men det kommer kännas väldigt konstigt. 4 dygn av bara mig själv. Hoppas jag är rolig att umgås med *s*. Ska passa på att njuta och slappna av dock. Åka och klippa mig. Åka in till stan och gå omkring för mig själv och titta på folk och slippa känna stressen av att hon är uttråkad eller vill nått som inte jag vill. Ska träna, ta lång promenader, prata i telefon och läsa böcker. Se en film, avnjuta avslappnade måltider och sova så länge som jag själv vill på morgonen. Men hjälp vad jag kommer sakna henne.
Det jobbigaste i det hela är att jag inte känner så stort förtroende han som nu ska ta hand om henne (alltså hennes far). Hur många skulle vilja lämna sitt barn till en "man" med en 14 årings mentalitet? Inte många skulle jag tro. Dock måste jag ge detta en chans för jag ser det som hennes rättighet att få träffa sin pappa, så länge det är under förutsättningar som är bra för henne. Nu är det bara att hålla tummarna för att han inser att detta är en stor omställning för henne och att det kommer kunna vara lite vanskligt till och från. Dock talar jag nu om "mannen" som ser sig själv som viktigast i alla lägen.
Va, undrar du hur det kommer sig att jag varit tillsammans med denna varelsen? Du, det gör jag också nu såhär i efterhand.
Hur som helst. Imorgon är dagen då jag för 4 dygn släpper taget om det som är mest värdefullt för mig. Se för fan till att ta hand om henne väl nu!
Tja, ängel och ängel. Idag var hon ett monster när vi åkte buss men det är en helt annat historia. Låt oss säga att det slutade med att jag höll fast henne mot högljuda protester under en 5 minuters resa. TACK OCH LOV så var resan inte längre än så.
Åter till det faktum att vi ska vara åtskillda i 4 dygn. Problemet är väl inte att jag inte överlever utan henne men det kommer kännas väldigt konstigt. 4 dygn av bara mig själv. Hoppas jag är rolig att umgås med *s*. Ska passa på att njuta och slappna av dock. Åka och klippa mig. Åka in till stan och gå omkring för mig själv och titta på folk och slippa känna stressen av att hon är uttråkad eller vill nått som inte jag vill. Ska träna, ta lång promenader, prata i telefon och läsa böcker. Se en film, avnjuta avslappnade måltider och sova så länge som jag själv vill på morgonen. Men hjälp vad jag kommer sakna henne.
Det jobbigaste i det hela är att jag inte känner så stort förtroende han som nu ska ta hand om henne (alltså hennes far). Hur många skulle vilja lämna sitt barn till en "man" med en 14 årings mentalitet? Inte många skulle jag tro. Dock måste jag ge detta en chans för jag ser det som hennes rättighet att få träffa sin pappa, så länge det är under förutsättningar som är bra för henne. Nu är det bara att hålla tummarna för att han inser att detta är en stor omställning för henne och att det kommer kunna vara lite vanskligt till och från. Dock talar jag nu om "mannen" som ser sig själv som viktigast i alla lägen.
Va, undrar du hur det kommer sig att jag varit tillsammans med denna varelsen? Du, det gör jag också nu såhär i efterhand.
Hur som helst. Imorgon är dagen då jag för 4 dygn släpper taget om det som är mest värdefullt för mig. Se för fan till att ta hand om henne väl nu!
posted by Berenike | 12:20 PM
4 Comments:
Om han inte gör det så vet vi var han bor... och hennes gudfar har fortfarande fäljkorset kvar och är inte rädd för att använda det.
Da min søster skulle være uten sine to barn i en uke ringte hun en venninne og tilbød seg å sitte barnevakt for hennes barn! Slikt forstår ikke jeg noe av. Jeg er barnløs og en smulie egoistisk, og har tusen ting jeg vil bruke tid på! Men savnet skjønner jeg at må være vanskelig. Jeg er sikker på at din føredetta tar godt vare på henne. Det kommer til å gå bra! Husk hvordan det var da vi var barn! Foreldrene sendte oss ut i gata (eller på bondegården i mitt tilfelle) og hentet oss inn igjen når vi skulle spise eller sove. Barn tåler mye!
Det kommer att gå bra! Passa på att njuta av ensamheten. Det är oerhört viktigt att man kan umgås med bara sig själv - och trivas med det!
Unna dig nu dessa dagar och försök att njuta. Jag vet att det är svårt då jag har haft liknande efarenhet ;). Jag minns första helgen mitt charmtroll skulle vara hos sin pappa över helgen - jag dog nästan av saknad och ensamhet.... men det går över. Det kan ta tid jag har fortfarande inte "vant" mig vid dessa barnfria helger men du lär dig njuta och passa på att göra saker som är svåra när du har din dotter hemma.
Denna tid för sig själv är otroligt viktig för att du ska orka med vardagen och livet... så passa på att njut nu, snart är hon hos dig igen =)
Post a Comment
<< Home